Allmänt

Återta makten över det offentliga rummet

För några dagar sedan var alla ledare i Malmö stad samlade till den årliga ledaredagen. En av de inbjuda gästerna var tidigare ministern Jan Eliasson som vittnade om erfarenheter i ledarskap och internationellt förhandlingsarbete. Efteråt var det ett citat som hade etsat sig fast – Integrationen är globaliseringens kärna – Jag såg genast implikationer i vårt eget integrationsarbete och kopplade det till våra teser om kunskapsstaden som vi utvecklat i nätverket NCN, Nordic City Network. I denna begreppsapparat är parametrar som kultur, innovation och attraktivitet centrala.

Staden och stadsrummen har här fått en förnyad roll som kultur och värdebärare. Den kulturella staden skall inte enbart reduceras som stadens rum och som scen för kulturinstitutioner och konstnärliga uttryckssätt. Detta är det traditionella synsättet för kultur, som också är viktigt. Viktigare är dock att se staden och stadens rum som grundläggande för den plats där kulturella värderingar, normer och gemenskap diskuteras och utvecklas. Det är människorna som är bärare av kreativitet och är innovativa är också bärare av stadsutvecklingen. Då vilar det på oss att skapa och designa mötesplatser i mellanrummen för möten i vardagen. Inom NCN har vi också skapat uttrycket ” det fjärde stadsrummet” och avser då interaktionen mellan människorna och det outnyttjade bebyggda i gatuplanet. Det är här som korsbefruktningen av nätverken görs. Detta humankapital, eller sociala kapital, är en unik tillgång som Malmö har att ösa ur.

Malmö är Sveriges mest internationaliserade stad. Ett av motiven till etableringen av universitetet i Malmö var just att humankapitalet var en potential för Malmös framtida utveckling. Därför är det viktigt att högskolan, innovationsområdena fungerar.

Med andra ord så är det kulturinstitutionerna som är verktygen i placemaking och kulturen (Culture) är ”klistret” mellan människorna. Stadsrummet erbjuder stora möjligheter att utnyttja rum och byggnader för tillfälliga aktiviteter där man samtidigt kan dra uppmärksamhet till ett område innan en omvandling påbörjas. Hur gör vi då enklast för att utnyttja denna integrationspotential?

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

12 svar till "Återta makten över det offentliga rummet"

  1. Öster skriver:

    Hade velat ha mer information om vad som kommer hända i den närmsta framtiden, hur ser planerna ut för de olika byggprojekten som ligger i startgroparna etc.
    Det är ju nästan 10-15 st projekt som har varit ”klara för att bygga” i ett par år nu.. MeetingPointMalmö, Kv Nils etc.

  2. Göran Johansson skriver:

    ”Humankapitalet” var ett av de motiv som låg till grund för stadsbyggnadsvisionen ”Universitet i Malmö” – det stämmer. Visst är det väl också så att kulturinstitutionerna är verktygen i ”placemaking” (finns det inget bra svenskt ord – platsdanare, platsskapande?) och att kulturen är ”klistret” (det som för samman) människorna emellan.

    Men stadsbyggnadskonsten då? Bidrar de föreslagna höghusen på t.ex. Universitetsholmen till rumsligheten? Bidrar två nya stora introverta komplex till ett rikt stadsliv i heloffentliga och helst vackra stadsrum mellan husen (i mellanrummen)? Gynnas mikroklimatet kring de höga husen? Är det inte rent av så att interaktionen mellan olika funktioner inom stora komplex, utan behov av utvändiga offentliga rum, är stadsfientliga? Universitetsholmen tycks dessutom bli belastad av en överdimesionerad genomfartsgata som tveklöst kommer att dela den lilla holmen.

  3. Hans Olsson skriver:

    Kommentar till ”fjärde stadsrummet”
    Enligt min tolkning skulle ett ”fjärde stadsrum”kunna vara en plats, som är kreativt inspirerande, som kan erbjuda spännande, anspråkslösa, kanske tillfälliga rum. Ute eller inne. Där olika slags människor kan mötas, olika nätverk korsas, olika idéer befrukta varandra.
    Kulturen leva och utvecklas.
    Det ”fjärde stadsrummet”skulle kunna finnas permanent, eller tillfälligt och då speciellt i ett område innan omvandling har satt igång på allvar.

    Förslag:
    Gör hela Varvsstaden (dvs gamla Kockumsområdet) till ”Det fjärde stadsrummet”
    Från Industristad till Mångkulturstad

    Huvuddragen skulle bl a kunna vara:

    Låt flera av de vackra gamla industribyggnaderna vara kvar, lägg inte ner för mycket i ombyggnadskostnader, behåll dem som billiga lokaler.

    Tillåt att det finns kvar anspråkslösa platser utomhus, som kan användas till lite av varje.

    Ha som mål en blandad befolkning i området, INTEGRATION, en länk mellan V Hamnen och Innerstaden.
    Då måste man tänka sig en annan grupp boende än den mycket homogena, som nu bor i Bo01/Dockan.
    Mer Möllevången, Rosengård, Innerstaden. Och andra som kan tänkas tycka om en urban livsstil. Men som kanske inte har så stora ekonomiska möjligheter eller är beredda att lägga så mycket pengar på på just boendet. Och naturligtvis studenter. Bygg billigt och anspråkslöst.

    Kanske kan det bli en bomässa.

    • Christer Larsson skriver:

      Det 4e stadsrummet är ju ett innovativt stadsrum som är en del i det offentliga rummets ”mjukvara”. Interaktionen mellan det offentliga rummet och byggnaden genom ex v bottenvåningars utformning.

      Det kan definitivt vara ett tillfälligt rum eller något som uppstår under längre eller kortare tid. Som jag ser det är det just inspirerande förutsättningar i byggnader och offentliga rummet som ger förutsättningar för att inspirerande möten uppstår, det 4e stadsrummet.

      Det viktiga är att vi som planerar städer förstår behovet av de ganska enkla förutsättningar som behövs för att ge dessa möjligheter. En stimulerande stadsmiljö med vackert gestaltade rum och högklassiga byggnader, generellt utformade ytor och relationer mellan gammalt och nytt är självklart delar som ger goda förutsättningar för att det 4e stadsrummet skall uppstå.

      Hittills har vi kopplat resonemanget om 4e stadsrummet till hur näringslivet förändras och för att ge god grund till ett annat sätt att arbeta. Vi måste också koppla synen på det offentliga rummet till vår syn på de livsstilar som uppstår och som är beroende av stadens attraktivitet för det goda vardagslivet som helhet. Se också Kenneths kommentar om barnfamiljer.

      • Hans Olsson skriver:

        Jag hakar på där jag slutade den 1. dec då jag kommenterade ” det fjärde stadsrummet”.
        Jag gillar begreppet utan att egentligen veta vad det betyder. Jag kom i kontakt med det för första gången i Christers artikel ”Att återta makten över det offentliga rummet”. Och fyllde det med ett eget fantasiinnehåll. En stadsbyggnadsfantasi.

        Så kom tankarna in på Varvsstaden, det gamla Kockumsområdet, som skall omvandlas till stad när industrin snart flyttar därifrån. Det kan ta ett 20-tal år att bygga det färdigt.
        Detta område har ju exceptionella förutsättningar att bli minst lika intressant och internationellt uppmärksammat som Bo01.

        Det centrala Malmö och det nya V Hamnen är nu helt skilda delar av staden. Skall nu byggas ihop, förenas över Varvsstaden. Det blir som en utvidgning av centrum mot V Hamnen.
        I centrum möts alla människor och stadsfunktioner. Så kan det också bli i Varvsstaden.
        Att bygga samman centrum med det nya V Hamnen över ett gammalt hamn- och industriområde med en tät bebyggelse av en blandning av gamla och nya byggnader, hamnkanaler, gamla och nya parker och torg, bostäder och arbetsplatser. Och som grannar universitet, citytunnelstation och snart en opera och kongressanläggning. Kan knappast misslyckas. Det kommer naturligtvis att bil OK.
        Men kan man dessutom få in den extra dimension som finns i vissa delar av gamla städer, som tagit lång tid att mogna fram och som känns spännande och kreativa? ”Det fjärde stadsrummet” T ex vissa delar av Berlin, Köpenhamn, Möllevången.
        Då vore det unikt. Kan man få en miljö där människor från olika befolkningsgrupper, olika yrken och studenter kan leva tillsammans och mötas och där inspiration och kreativitet finns inbyggda i miljön?

        Kan detta planeras fram?
        Kanske. Då måste det finnas både billiga bostäder och billiga lokaler att tillgå.
        Jag tycker att man skall bryta trenden från Bo01 och Dockan och göra något helt annorlunda och ett komplement till dem. Inte så exklusivt.
        I Varvsstaden skall man bygga ett par tusen lägenheter. Gör dem inte så dyra, utan överkomliga för de flesta som skulle vilja leva det speciella stadsliv som Varvsstaden kan erbjuda, men inte är beredda eller kan offra så mycket pengar på sitt boende. Och för studenter.
        Man kan t ex förutom traditionella lägenheter bygga in lägenheter i gamla byggnader, loft living, experimentlägenheter, lägenheter för nya livsstilar, ungdomslägenheter, studentlägenheter etc.

        GÖR DET TILL EN BOMÄSSA!
        Den kunde bli minst lika intressant som Bo01 och ta upp en angelägen planfråga:
        INTEGRATION
        Bjud in intresserade byggare och arkitekter att anta utmaningen och se om det går att bygga bra och billiga bostäder.

        När det gäller billiga lokaler så kommer de att finnas under omvandlingstiden ……..

        • Christer Larsson skriver:

          Hans och Göran, jag tror att ni har helt rätt. Varvsstaden är ett ställe där vi kan prova våra idéer om det offentliga rummet och sammanhanget med byggnader. Det jag också tänker på är hur vi prövar ett nytt sätt att planera där vi mer talar om värden och kvaliteter som vi skall skapa. När vi som i Varvsstaden skall utveckla ett område under så lång tid så är det något annat än ex v den planering vi gjorde för Bo01, där genomförandet var samlat.

          Att Varvsstaden är värd en mässa det tycker jag också, det är ett av de viktigaste områden vi planerar nu. Göran har också en poäng med kopplingen till Rosengård, håller med om att det måste ske intressant stadsutveckling där också – samtidigt. Det är därför vårt mantra på kontoret är ”hela staden”.

          Den viktigaste frågan tror jag trots allt är hur vi skapar allianser, drivkrafter och riggar processer som leder dit vi vill. För det är säkert så att det inte går med traditionell planering, bara.

          Idéer?

  4. Göran Johansson skriver:

    Bra Hans!

    Det måste byggas broar – såväl bildligt som bokstavligt. Delar av Högskolan eller annan prestigefylld kulturinstitution eller bådadera borde lokaliseras till Rosengård – integrationstanken måste omfatta också den mångkulturella stadsdelen på ömse sidor om Amiralsgatan på andra sidan av Innerstaden. Säkerligen finns där ett dolt humankapital som inte får blomma. Det räcker inte med att sätta fokus enbart på Västra Hamnen. I bästa fall kanske Rosengård kunde bli en kultplats också för högutbildade svenskar.

    På tal om bokstavligt – synd att den pittoreska träbron mellan högskolans ”Hulk” och posthuset försvann. Bron i sig var en mötesplats för spontana kontakter. Men framför allt fungerade den som en länk mellan Skeppsbron och Universitesholmens norra del – en framtida resurs som plötsligt gick upp i rök. Estitiken hade väl segrat. En hel vattenspegel mellan Hulken och Skeppsbron bedömdes som viktigare. Detsamma gäller den enkla bron mellan Börshuset och Bagers plats.

    Tycker personligen att begrepp som ”det fjärde stadsrummet” är pretentiösa och att den danskspråkiga rapporten är mångordig i onödan. Dessutom borde rapporten/utredningen/avhandlingen ha översatts till svenska och Engelska! Svenska eftersom beställarna förmodligen är medborgare i vårt avlånga land. Man borde för övrigt ha kunnat uttrycka sig på ett något mindre elitistiskt sätt. Att det finns utrymme för olika tolkningar antyder Hans Olsson med följande mening: ”Enligt min tolkning skulle ett ”fjärde stadsrum”kunna vara en plats …..”.

    Hans – hellre en bomässa i Rosengård nästa gång med förgreningar ut mot Västra Hamnen och Skeppsbron eller en världsutställning i något mindre format än den i Kina. Kanske också en ny spårvägslinje dem emellan ……

  5. Göran Johansson skriver:

    För att undvika missförstånd med anledning av föregående inlägg – jag menar inte att en spårvägslinje ska anläggas mellan Rosengård och Kina utan mellan Rosengård och Västra Hamnen.

  6. Göran Johansson skriver:

    Kommentar till Christer och Hans ifråga om ”det fjärde stadsrummet”:

    Christer skrev ovan att ”det 4e stadsrummet är ju ett innovativt stadsrum som är en del i det offentliga rummets mjukvara. Interaktionen mellan det offentliga rummet och byggnaden genom exempelvis bottenvåningars utformning”.

    Konkret blir min tolkning av detta att de offentliga rummen – torgen, platserna, gaturummen, parkerna – samverkar med till exempel bottenvåningsentréer som leder till mer eller mindre publika lokaler. Torget, platsen eller gatan förmedlar på så sätt interaktionen (den ömsesidiga påverkan, växelverkan, samverkan, samspelet) mellan viktiga lokaler för utbildning, kulturinstitutioner, innovationsföretag med mera.

    Kvaliteten på ”mjukvaran” skulle då så att säga bli mängden och potensen i de tillfällen till spontana möten människor emellan som erbjuds kring en plats, torg, gata eller kanske inom en hel stadsdel.

    Jag menar därför att det är grundläggande att man är överens om hur begreppet ”det fjärde stadsrummet” ska tolkas. Annars blir uttrycket flummigt och det finns risk att man talar förbi varandra.

  7. Göran Johansson skriver:

    Fortsättning tidigare inlägg:

    Frågan är vad som kan påverkas ifråga om Varvsstaden. Det är väl så att markägaren BPA och staden nu bearbetar ett förslag framtaget efter ett parallellt uppdrag. För att denna diskussion ska kunna bli verkligt intressant förutsätts att BPA och Stadsbyggnadskontoret redovisar dagsläget. Hur ser de planen ut just nu? Om BPA och kommunen hade vågat/valt att lägga ut en aktuell skiss i detta forum så hade det underlättat en meningsfull diskussion. Att påverka i efterhand brukar normalt vara svårt.

    Rubriken för diskussionen är ”Återta makten över det offentliga rummet”. Vid en konkret tolkning av denna uppmaning så låter det som om någon skulle vara utestängd från något – i detta fall de offentliga rummen. Bokstavligt talat innebär väl detta att alla platser utanför byggnaderna ska vara öppna för alla Malmöbor. För att ”Det fjärde stadsrummet” (enligt min tolkning av detta begrepp – som kanske är fel) och återtagandet av makten över det ”offentliga rummet” ska fås att hänga ihop förutsätts att alla mellanrum mellan husens huvudentréer blir allmänt tillgängliga och att dessa mellanrum oavsett ägare samplaneras.

    Delar Hans uppfattning om angelägenheten att bygga billiga bostäder också inom Västra Hamnen. Men jag anser också att integrationstanken ovillkorligen måste omfatta åtgärder inom exempel Rosengård.

  8. Göran Johansson skriver:

    BPA och staden har valt ett av fem förslag till utveckling av Varvsstaden. Står man fast vid detta val eller är möjligheterna öppna för radikala förändringar? Hur lång utbyggnadstid räknar man med?

    Ifråga om detta område, som i många andra liknande sammanhang, tror jag det handlar om rörelsemönster i förhållande till omgivningen och förekomsten av attraktiva mötesplatser.

    Det handlar sekundärt också, enligt min uppfattning, om att ta till vara befintliga byggnader och anläggningar på ett sätt som innebär att man får en historisk förankring till det som har varit. Det logistiska sambandet mellan de hallar där man tillverkade båtelement, traverserna och den enda kvarvarande stapelbädden norr därom kanske borde framhållas. I det ”vinnande” förslaget tas de karakteristiska traverserna bort.

    Skapandet av Kockums plats är kärnan i Vandkunstens (det vinnande förslaget) förslag. Varvshallens stålkonstruktioner står som skelettskulpturer. Man vill ”vränga ut och in” – dagens hallar blir en öppen plats, större än Stortorget. Man talar om historieberättelse utan att romantisera. Buss eller spårvagn korsar platsen med mera. Detta låter bra. Varför inte en spårvägslinje via Gamla Staden och direkt mot Amiralsgatan och Rosengård?

    En annan fråga som jag tycker man måste ställa sig är vilken roll Södra Varvsbassängen ska ha. Ska den vara åtskiljande eller sammanbindande? I det senare fallet bör kanske kajerna framhävas genom att intressanta verksamheter lokaliseras dit samtidigt som gång- och cykelkontakter och kanske också bilkontakterna mellan Universitetsholmen och Varvsstaden blir goda.

    Av erfarenhet vet vi att Södra Varvsbassängens östra kaj (på Universitetsholmen) är en populär uppehållsplats för studenterna. Mot denna bakgrund tycker jag att man kan ifrågasätta om Varvsstadens södra kaj ska privatiseras. På det vinnande förslagets illustration ser det ut som om man tänkt sig bostäder och en mycket smal kaj mot vattnet. Min uppfattning är att detta är fel – inte minst av klimatologiska skäl. Efterlyser en eller annan bredare offentlig plats vid vattnet och kanske också ett samband mellan ”Kockums plats” och vattnet och solen söder därom.

    Organisationen av bostäder i norr och väster kring ett antal mycket trånga (mörka) gårdar och ett labyrintformat (likformigt och kanske egentligen ganska spänningslöst) ”gatunät” övertygar inte mig. Men det är lite svårt att tolka planen.

    Tanken att i området sydvästra hörn låta vattnet knyta an till Västra hamnens esplanad känns bra. Möjligen kunde vattenspegeln vara större. På lång sikt skulle någon slags kulturbyggnad kunna uppföras mot samma vatten på Universitetsholmen (väster om NordMills)

    Detta är en del synpunkter som rör den fysiska planen. En annan intressant aspekt är förstås den som Hans redan har framfört. Kan delar av befintliga lokaler under en övergångstid upplåtas för ”innovativa” verksamheter – billiga Ideonliknande lokaler?

  9. Pingback: Allmän plats eller bara lite allmän | Urbant Lokalt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>