Allmänt

Senaste från Instagram

Följ mig på Instagram

Arkitektur, Debatt, Internationellt

Regional nod för gestaltad livsmiljö på Arkitekturbiennalen i Venedig

Svenska arkitekter har en lång tradition av att skapa goda livsmiljöer. Redan under funktionalismen och Stockholmsutställningen visades ett brett förhållningssätt där de dåvarande sociala frågorna fick stort utrymme. Inte minst hade bostadsfrågan och barnens perspektiv viktiga roller. Inom planeringen var detta en stark rörelse genom 50- och 60-tal, men under 70-talet tog produktionsfrågorna överhanden och arkitektens kompetens kom i skymundan.

Genom ny nationell politik för gestaltad livsmiljö vill Sverige återigen bli en ledande nation inom fältet och återta den bredare bilden. Vad som tillkommer idag är även en mer utvecklad syn på delaktighet, tillit och demokrati.

I detta perspektivet vill vi i Malmö och Skåne framhäva vår roll, kompetens och näringsliv inom området. Genom regeringens satsning på en regional nod för gestaltad livsmiljö på Form/Design Center i Malmö antar vi gemensamt utmaningen och lyfter på Arkitekturbiennalen vad en väl gestaltad livsmiljö kan betyda genom en seminarieserie och utställningen ”Desire”.

Bild växthus

Seminarierna och utställningen ger perspektiv på vad arkitekter kan och nödvändigheten av att sätta arkitekters kunskap i centrum för den bredare synen och de holistiska processer som måste ta vid, om vi skall lösa en väl gestaltad livsmiljö för våra barn och efterkommande.

Läs gemensamt pressmeddelande

Läs om utställningen Desire

Etiketter , , , , |
Arkitektur, Debatt, Delaktighet, Internationellt, Malmö

Opportunity Space Festival – partnerskap för ett inkluderande Malmö

Just nu pågår Opportunity Space Festival; två veckor med 69 programaktiviteter inom jobbmatchning, kulturutbyte och den inkluderande staden i parken Enskifteshagen i Malmö.

När vi fick frågan från Van Alen Institute och White för cirka 1,5 år sedan om vi ville arrangera en internationell tävling med syfte att visa hur en design och arkitektur kan skapa social och ekonomisk integration för nya och befintliga Malmöbor så var svaret självklart ”ja”.

Idén var att skapa en öppen mötesplats i stadens offentliga rum. För mig var detta självklart ett intressant förslag. Jag är övertygad om arkitekturens kraft och i det här fallet betydelsen av hur det offentliga rummet skapar förutsättningar för integration. I stadens planeringsfilosofi och i samarbetet Nordic City Network säger vi att det offentliga rummet ytterst är demokratins rum och tillhör alla stadens invånare.

Designtävlingen gav cirka 80 förslag från olika delar av världen och ett svensk-amerikanskt team vann med ett förslag som vi inte kunnat förvänta oss – ”Folkets house” – baserat på den gamla tanken med att människor kan träffas i en gemensam lokal.

Vi frågade näringslivet och civila samhället om de ville bilda ett partnerskap med oss för att genomföra projektet och som vanligt svarade de ”ja”. Detta är Malmö; vi ser en fråga, vi bildar ett partnerskap och vi gör skillnad tillsammans.  Inledningsvis samlade vi 10 huvudpartners som gick in med tid och pengar, och nu i genomförandet är vi över 30 programpartners som genomför Opportunity Space Festival.

Det som gjort störst intryck på mig mest är nog kraften i förberedelsearbetet och samarbetet mellan staden, näringslivet och civilsamhället. Jag är imponerad av det engagemang och samlade kunskapen som finns. Vi pratar ofta om den kunskap som finns på plats och detta demonstrerar väl hur starkt det kan vara. Tillsammans kan vi skapa nya möjligheter och möten för människor i staden.

Läs mer om festivalen här

På Facebook och Instagram: #OSFmalmo

_DSC5492_DSC5484Folkets House aerial_unfinished

Etiketter , , , |
Allmänt

Debattartikel om nya städer på Svenska Dagbladets web

För att lösa bostadsfrågan har det under en tid diskuterats att bygga nya städer. För mig är det klart lämpligare att utveckla de städer vi redan har. Platser där man under  lång tid investerat i system för samhällsservice och infrastruktur. Det är också lämpligare att utveckla den regionala dynamiken runt städerna genom att förbättra kommunikationer och tillgängliggöra hela bostadsbeståndet i en region. Dessa har ofta både bra bostadskvaliteter och rimlig hyra.

Om vi dessutom ser staden som en konstruktion för att hysa kultur och sociala relationer, vilket tar lång tid att bygga upp, är det mycket tveksamt att tro att detta går att återskapa inom rimlig tid.

Läs mer i den debattartikel Alexander Ståhle och jag skrivit:

https://www.svd.se/bygg-inte-nya-stader–bygg-bort-segregationen

Allmänt, Arkitektur, Debatt, Delaktighet

Almedalen 2017

Almedalsveckan närmar sig och i år är det en fullspäckad vecka som vanligt. Ska bli kul och lärorikt.  Jag vill gärna göra lite extra reklam för de seminarium och paneldebatter som kontoret har varit med och riggat i år. Hoppas du kommer förbi och insuper senaste nytt.

Varför en regional nod för gestaltad livsmiljö?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/48680

Hur kan samhällsutmaningar överbryggas med kreativa mötesplatser?

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/49150

Åtkomliga bostäder för alla – hur kan nya ekonomiska modeller vara en lösning?

http://oresundshuset.nu/atkomliga-bostader-for-alla-hur-kan-nya-ekonomiska-modeller-vara-en-losning/

Härifrån till hållbarheten – Malmö som testbädd för nya urbana system

http://oresundshuset.nu/harifran-till-hallbarheten-malmo-som-testbadd-for-nya-urbana-system/

IMG_0234

Almedalen2016Opportunity Space Festival_pavilion concept

Etiketter , , , , |
Allmänt, Arkitektur, Debatt, Delaktighet, Malmö

Våra drömmars Malmö

Under jul-och nyårshelgen publicerade Sydsvenskans Dygnet runt-redaktion en artikelserie i tolv delar där personer ur Malmös kulturvärld fick önska sig satsningar och måla upp ett drömscenario inom sitt respektive område. Se mitt tidigare inlägg här på bloggen.

Jag var själv en av dem som ombads att drömma om Malmös arkitekturframtid (Bygg en botanisk trädgård som binder samman Nyhamnen med Kirseberg!) och läste med stort intresse de övriga inläggen: ”Starta en arkitekturbiennal om gentrifiering”, ”Bygg ett konstdistrikt och en stadsbyggnadsarena”, ”Skapa ett grönt hus i gamla stadsdelsförvaltningen på Kirseberg”, ”Vildmarkssträng, grön akupunktur och Entré-omgörning”, ”Skapa arkitekturen gemensamt”, ”Gör Malmö till en kanalstad”, Besökscenter i Kalkbrottet och stor park i Nyhamnen”, ”Ny arkitekturkritik och 50 billiga containers”, ”Skapa ett arkitekturlabb”, ”Mer långsiktighet och fler oprövade kort”, ”Gräv ner spåren och satsa på strandpromenad och konstgjorda öar”.

Här finns för mycket bra idéer för att bara släppa! Idéerna var många och vid en snabb genomgång av de andra drömgrupperna (Malmös startup-scen, humorliv, krogliv, medieliv, konstliv, serieliv, scenkonstliv, litteraturliv, modeliv, spelliv, musikliv, filmliv) så var det många idéer kopplade till stadens rum. Allt skall ju äga rum någonstans.

Jag blev nyfiken på hur de andra drömmarna tänkte så därför bjöd jag in initiativtagaren till artikelserien; Jonas Gillberg och de skribenter som drömt om Malmös arkitekturliv till ett lunchsamtal på FormDesign Center för att tillsammans med vår kommunsstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh fortsätta diskussionen om Malmös framtida möjligheter. Hur kan drömmarna bli verklighet?

IMG_3578

Det blev ett samtal om demokrati, kvalitet och kommunikation. Många av drömmarna önskade sig en plattform för kommunikation om våra livsmiljöer och ett levande samtal om arkitektur. Vi behöver kunna debattera, kritisera och samtala om vår byggda miljö och det samtalet måste omfatta fler. Hur ska medborgarna kunna efterfråga och ställa krav på sin livsmiljö om de inte aktivt kan delta i debatten?

Här har det offentliga rummet en avgörande betydelse. Det offentliga rummet är vårt gemensamma rum, där vi kan vi mötas över gränser. Därför är det viktigt att det offentliga rummet och byggnaderna kopplat till det har en utformning som stöttar mötet. I det offentliga rummet kan vi dela med oss – här kan vi få tillgång till kvaliteter och resurser som vi kanske inte har i våra privata rum. Den som inte har möjlighet att läsa hemma kan få det på biblioteket. Den som inte har tillräckligt med plats att dansa hemma kan göra det på Rosens röda matta. Den som inte har en egen trädgård kan odla i pallkragen på gården. Osv. Det offentliga rummet är en av nycklarna till att skapa ett mer demokratiskt, levande och jämlikt Malmö.

Det offentliga rummet kan också anpassas efter skiftande behov genom tillfälliga aktiviteter. Något som flera drömmare önskade sig mer av; konstinstallationer, arkitekturbiennal, festivaler, utrymmen för kultur och ambulerande paviljonger som visar framtidens stadsutveckling. Hur kan det offentliga rummet användas mer och av fler?

Frågeställningen relaterar till ett tema vi utforskat inom Nordic City Network om medborgardriven stadsutveckling. Vi kallar det ”urbana gemenskaper”. 2015 kartlade vi olika medborgardriva initiativ i våra 18 medlemsstäder och det resulterade i publikationen ”Urbana gemenskaper och politiskt ledarskap”. Sammanställningen visar att det finns en enorm kraft i det civila samhället som varje dag bidrar till våra städers utveckling. Hur kan vi stödja den kraften?

Knäckfrågorna här är makt och ansvar. Och vi som stad måste våga släppa lite av dem båda. De som vill odla i pallkragar kanske kan få göra det på den gamla industritomten medan den väntar på sanering?  Kulturföreningen kanske kan få omvandla den översta våningen på parkeringshuset till en utomhusbio under sommarmånaderna? Och de där tjejerna kanske kan få ta en del av vår gemensamma park i anspråk för att under några veckor bygga upp en agility-bana för sina hundar? Dessa aktiviteter kanske inte kan äga rum där permanent – men i alla fall tills platsen ska användas till något annat.

Sedan finns det såklart en risk att det blir konflikt när en plats ska ändra användning och någon vill bygga bostäder där det i flera år har varit en välbesökt skatebordpark. Å andra sidan är det kanske inte så farligt med konflikt. Att olika åsikter, idéer och förslag får komma till tals och ställas mot varandra är ju själva grunden för en demokrati. En bred och allmän debatt med kritik och samtal om den byggda miljön var ju också precis vad drömmarna önskade sig…

Jag tar med mig dessa inspel när vi fortsätter utvecklingen av Malmö och när vi nu skall skapa den regionala noden, med nationell betydelse, för debatt, utställning, spaning och möten. FormDesign Center blir basen i detta och det kändes som vi just börjat den resan.

Malmö – det börjar här!

De som deltog i samtalet utöver mig själv var: Carola Wingren, Professor SLU; Hanne Birk, Varavsstaden; Birgitta Ramdell, FormDesign Center; Eva Engquist, FormDesign Center; Jonas Gillberg, Sydsvenskan; Urban Skogmar, Sweco; Hans Willehader, Arkitema; Hannah Wadman, stadsbyggnadskontoret; Katrin Stjernfeldt Jammeh, Kommunalråd; Ingemar Gråham, stadsarkitekt; Joachim Lundquist, Fojab och Karl Landin, White.