Allmänt

Senaste från Instagram

Följ mig på Instagram

Allmänt, Arkitektur, Debatt, Delaktighet, Malmö

Våra drömmars Malmö

Under jul-och nyårshelgen publicerade Sydsvenskans Dygnet runt-redaktion en artikelserie i tolv delar där personer ur Malmös kulturvärld fick önska sig satsningar och måla upp ett drömscenario inom sitt respektive område. Se mitt tidigare inlägg här på bloggen.

Jag var själv en av dem som ombads att drömma om Malmös arkitekturframtid (Bygg en botanisk trädgård som binder samman Nyhamnen med Kirseberg!) och läste med stort intresse de övriga inläggen: ”Starta en arkitekturbiennal om gentrifiering”, ”Bygg ett konstdistrikt och en stadsbyggnadsarena”, ”Skapa ett grönt hus i gamla stadsdelsförvaltningen på Kirseberg”, ”Vildmarkssträng, grön akupunktur och Entré-omgörning”, ”Skapa arkitekturen gemensamt”, ”Gör Malmö till en kanalstad”, Besökscenter i Kalkbrottet och stor park i Nyhamnen”, ”Ny arkitekturkritik och 50 billiga containers”, ”Skapa ett arkitekturlabb”, ”Mer långsiktighet och fler oprövade kort”, ”Gräv ner spåren och satsa på strandpromenad och konstgjorda öar”.

Här finns för mycket bra idéer för att bara släppa! Idéerna var många och vid en snabb genomgång av de andra drömgrupperna (Malmös startup-scen, humorliv, krogliv, medieliv, konstliv, serieliv, scenkonstliv, litteraturliv, modeliv, spelliv, musikliv, filmliv) så var det många idéer kopplade till stadens rum. Allt skall ju äga rum någonstans.

Jag blev nyfiken på hur de andra drömmarna tänkte så därför bjöd jag in initiativtagaren till artikelserien; Jonas Gillberg och de skribenter som drömt om Malmös arkitekturliv till ett lunchsamtal på FormDesign Center för att tillsammans med vår kommunsstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh fortsätta diskussionen om Malmös framtida möjligheter. Hur kan drömmarna bli verklighet?

IMG_3578

Det blev ett samtal om demokrati, kvalitet och kommunikation. Många av drömmarna önskade sig en plattform för kommunikation om våra livsmiljöer och ett levande samtal om arkitektur. Vi behöver kunna debattera, kritisera och samtala om vår byggda miljö och det samtalet måste omfatta fler. Hur ska medborgarna kunna efterfråga och ställa krav på sin livsmiljö om de inte aktivt kan delta i debatten?

Här har det offentliga rummet en avgörande betydelse. Det offentliga rummet är vårt gemensamma rum, där vi kan vi mötas över gränser. Därför är det viktigt att det offentliga rummet och byggnaderna kopplat till det har en utformning som stöttar mötet. I det offentliga rummet kan vi dela med oss – här kan vi få tillgång till kvaliteter och resurser som vi kanske inte har i våra privata rum. Den som inte har möjlighet att läsa hemma kan få det på biblioteket. Den som inte har tillräckligt med plats att dansa hemma kan göra det på Rosens röda matta. Den som inte har en egen trädgård kan odla i pallkragen på gården. Osv. Det offentliga rummet är en av nycklarna till att skapa ett mer demokratiskt, levande och jämlikt Malmö.

Det offentliga rummet kan också anpassas efter skiftande behov genom tillfälliga aktiviteter. Något som flera drömmare önskade sig mer av; konstinstallationer, arkitekturbiennal, festivaler, utrymmen för kultur och ambulerande paviljonger som visar framtidens stadsutveckling. Hur kan det offentliga rummet användas mer och av fler?

Frågeställningen relaterar till ett tema vi utforskat inom Nordic City Network om medborgardriven stadsutveckling. Vi kallar det ”urbana gemenskaper”. 2015 kartlade vi olika medborgardriva initiativ i våra 18 medlemsstäder och det resulterade i publikationen ”Urbana gemenskaper och politiskt ledarskap”. Sammanställningen visar att det finns en enorm kraft i det civila samhället som varje dag bidrar till våra städers utveckling. Hur kan vi stödja den kraften?

Knäckfrågorna här är makt och ansvar. Och vi som stad måste våga släppa lite av dem båda. De som vill odla i pallkragar kanske kan få göra det på den gamla industritomten medan den väntar på sanering?  Kulturföreningen kanske kan få omvandla den översta våningen på parkeringshuset till en utomhusbio under sommarmånaderna? Och de där tjejerna kanske kan få ta en del av vår gemensamma park i anspråk för att under några veckor bygga upp en agility-bana för sina hundar? Dessa aktiviteter kanske inte kan äga rum där permanent – men i alla fall tills platsen ska användas till något annat.

Sedan finns det såklart en risk att det blir konflikt när en plats ska ändra användning och någon vill bygga bostäder där det i flera år har varit en välbesökt skatebordpark. Å andra sidan är det kanske inte så farligt med konflikt. Att olika åsikter, idéer och förslag får komma till tals och ställas mot varandra är ju själva grunden för en demokrati. En bred och allmän debatt med kritik och samtal om den byggda miljön var ju också precis vad drömmarna önskade sig…

Jag tar med mig dessa inspel när vi fortsätter utvecklingen av Malmö och när vi nu skall skapa den regionala noden, med nationell betydelse, för debatt, utställning, spaning och möten. FormDesign Center blir basen i detta och det kändes som vi just börjat den resan.

Malmö – det börjar här!

De som deltog i samtalet utöver mig själv var: Carola Wingren, Professor SLU; Hanne Birk, Varavsstaden; Birgitta Ramdell, FormDesign Center; Eva Engquist, FormDesign Center; Jonas Gillberg, Sydsvenskan; Urban Skogmar, Sweco; Hans Willehader, Arkitema; Hannah Wadman, stadsbyggnadskontoret; Katrin Stjernfeldt Jammeh, Kommunalråd; Ingemar Gråham, stadsarkitekt; Joachim Lundquist, Fojab och Karl Landin, White.

Delaktighet, Internationellt

”If mayors ruled the world”

För några veckor sedan möttes 20 politiska ledare från 14 av Nordic City Networks medlemsstäder i Köpenhamn. Vi diskuterade en gemensam vision för de nordiska städerna, en vision som skall omsättas i projektet Nordic City Lab.

Diskussionen handlade i huvudsak om tre frågor. Den stora frågan var hur ett politiskt ledarskap i vardagen kan lägga grunden för större tillit i våra stadsutvecklingsprocesser. Vi pratade om ett ”politiskt fotarbete”, om att skapa gemensamma målbilder och att lyssna på medborgarna, både som individer och grupper. Det behövs också en tydlighet i vad politiken vill och vad som kan påverkas.

Den stora utmaningen, både urbant och socialt, hänger till stor del samman med grundläggande frågor som tex att alla kan få ett jobb och därmed kan känna tilltro till framtiden. Då kan man också efterfråga en bostad. Vi pratade om kompetensmatchning och här lyftes även det regionala sammanhanget: dynamiken mellan stad och land, staden som motor och omgivande orter med ofta välutbildade invånare. Här tycker jag det är viktigt att se det ömsesidiga beroendet och inte polarisera diskussionen som till exempel skedde i debatten om det svenska utjämningsbidraget nyligen.

Livsmiljöfrågan i städerna var den tredje stora frågan. Man talar ofta om hållbara, smarta och resilienta städer och har då ofta klimat och tekniska lösningar i tankarna. Mer viktigt, anser jag, är att vi har städer med socialt resilienta system, städer som anpassar sig till situationer som bara måste klaras av. Boende och migration är två frågor som pressar de större städerna och här blir en nyanserad bild viktig och där även städernas omgivning deltar i lösningarna.

De politiska ledarna kommer att mötas igen under Nordic City Networks möte i kulturhuvudstaden Aarhus 16-18 september. Då är förhoppningen att det politiska forumet kan presentera en gemensam vision för de nordiska städernas utveckling med några av våra nordiska ministrar på plats. Den danska kulturministern har redan tackat ja.

Tiden gick fort o mycket återstår.

Här är ett par artiklar från några av de deltagande politikerna:

Märta Stenevi, ordförande Nordic City Networks politiska forum i pressmeddelande från Malmö stad:
– En föränderlig värld kräver nya arbetssätt och en ny syn på staden och dess funktioner. Samskapandet med medborgarna blir allt viktigare för att bygga den goda staden. Den 7 februari samlar vi politisk spetskompetens inom stadsutveckling för att diskutera vad vi kan göra tillsammans och vad vi behöver från våra regeringar för att fortsätta utveckla en god stadsmiljö i Norden. Vår ambition är att inleda arbetet med en gemensam vision för den nordiska staden.

Christian Widlund, vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden Norrköping i pressmeddelande från Norrköpings kommun:
– Det är viktigt att Norrköpings kommun är med och deltar och utbyter erfarenheter i frågor rörande stadsutveckling.

Och i artikel i Folkbladet, Norrköping:
–  Det handlar om hur vi ska skapa hållbara städer i framtiden.

Sarita Hotti, ordförande i stadsbyggnadsnämnden i pressmeddelande från Eskilstuna kommun:
- För oss i Eskilstuna är forumet viktigt för dialog, erfarenhetsutbyte och idéutveckling. Genom samverkan med andra nordiska städer får vi inspiration i vårt arbete. Det är ett viktigt samarbete både på politisk och på tjänstemannanivå.

PS.
Sitter just på Charles de Gaulle-flygplatsen på väg hem från styrelsemöte i INTA, även i detta sammanhang lyftes frågan om en politisk panel. Som borgmästare är man ofta ensam och kan behöva ett nätverk att samtala med. Vi pratade intensivt om de ”unavoidable challanges” som bara måste klaras av, till exempel boende och migration. Eftersom INTA är en global organisation så betyder utmaningar olika beroende på var du är i världen men ett stort mått av generalitet i frågorna finns helt säkert. Även här blir det en fortsättning. Nästa styrelsemöte blir i Malmö.

Allmänt, Arkitektur, Debatt, Delaktighet

Framtidens stad – inkluderande och sammanhängande

Vepa Vendig

Blev intervjuad av tidningen Fastighetsnytt i höstas (nummer 6, 2016) och artikeln ligger nu på nätet. Intervjun fokuserar på hur vi formar och organiserar framtidens stad med ett par historiska lärdomar vi inte ska göra om. Läs gärna och kommentera!

http://fastighetsnytt.se/2017/01/framtidens-stad-inkluderande-och-sammanhangande/

 

Allmänt

Får man önska en sak till ?

img_3332

Ett spännande initiativ från Sydsvenskan att fråga de kreativa näringarna om deras önskningar inför framtiden – en spännande bredd av idéer.

De kreativa näringarna är en stor del av Malmö/Skånes näringsliv, en möjlighet att samla dem i en regional nod vore ett bra sätt att synliggöradem.

Jag skrev om det i min utredning Gestaltad livsmiljö- den nya politiken för området, pekade ut Umeå, Göteborg och Malmö som lämpliga platser.

 

 

 

Får man önska sig en sak till ?

Då önskar jag att detta blir verklighet under nästa år, en central mötesplats för de Skånska kreativa näringarna i ett samarbete mellan staden, regionen, akademien och marknaden. Håller tummarna för det.

Så kan vi väl ta en kaffe och prata mer om alla förslagen !

Allmänt, Malmö

God jul och Gott nytt år!

Vilket år 2016 har varit. Malmö är en stad som växer, både i antalet människor och i antalet bostäder. Malmö växer med omkring 5 000 personer om året, vilket ungefär motsvarar ett behov av 2 500 nya bostäder årligen. Under 2016 har närmare 2800 bostäder börjat byggas, vilket är 400 fler än rekordåret 2015. Malmö stad har tillsammans med branschen lyckats skapa förutsättningar för många fler bostäder, skolor och arbetsplatser för en växande befolkning och ett intresse för att etablera sig i staden.

Den höga byggtakten kommer att fortsätta under 2017. Målet är att det ska byggas för alla; för barnfamiljer, pensionärer, studenter, unga vuxna med flera. Och att skapa trevliga, välkomnande och inkluderande mötesplatser och boendemiljöer i staden. Jag ser fram emot 2017 och vad det året kan göra för att utveckla Malmö till en ännu bättre stad att leva och verka i. 

Från oss alla på Stadsbyggnadskontoret till er alla i Malmö, en riktigt god jul!

julhalsning