Allmänt, Delaktighet, Malmö

Ökad delaktighet när vi bygger stad

Ny riktning för Malmös hållbara stadsplanering. Det var temat för den lunchföreläsning jag höll inför medarbetarna på stadsbyggnadskontoret för ett par veckor sedan. Efter en period med intensivt arbete, bland annat på grund av den starka inflyttningen till vår stad, behövde vi ta oss tiden att reflektera och fundera kring vad nästa steg är. Jag delade med mig några av de frågor som jag tror ligger framför oss.                        bild-lunchforelasning-5-okt

Medarbetarna på kontoret har gjort ett fantastiskt arbete. Många har haft mycket att göra. Jag vill tacka för det arbete som alla har bidragit med. Det är så mycket bra vi gör tillsammans.

Vi står inför stora globala samhällsutmaningar som starkt påverkar vår verksamhet lokalt.

  • Krig som sätter många människor på flykt.
  • Digitaliseringen som skapar nya jobb inom den kreativa sektorn medan den traditionella industrin förändras.
  • Klimathotet som vi alla har blivit påminda om den senaste tiden med de varmaste månaderna någonsin i juli och augusti.

Lokalt har vi den starka inflyttningen att hantera. Samtidigt som vi växer med nya invånare så har vi en bostadsbrist. Trots att vi bygger massor så finns det inte bostäder till dem som har en svag betalningsförmåga. Vi har delar i vår stad där människor känner sig utanför, att de inte är delaktiga. Arbetslösheten är fortsatt hög trots att det varje dag startas 8 nya företag i Malmö.

Men det finns stora möjligheter i Malmö. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö konstaterade att det finns något som håller oss ihop, en Malmöanda. Vi har goda förutsättningar. Vi är en sammanhållen stad där våra stadsdelar är geografiskt integrerade med varandra. Vår unga befolkning och den mångfald som finns är en styrka. Multinationella företag väljer att lägga sina kontor i Malmö tack vare den mångfald som finns.

I vårt arbete ska vi sätta människorna främst. Deras delaktighet och möjlighet att vara med och skapa är viktigt. Det är deras, och vår, livsmiljö det handlar om. Det finns en utmaning nu när stadsdelsförvaltningarna försvinner att inte människorna i områdena får en plats där deras röst kan bli hörda. Där måste vi fundera på hur vi kan göra malmöborna mer delaktiga. Det handlar om demokrati. Vi måste ta tillvara på medborgarnas gemensamma kunskap. Vi sitter inte ensamma på lösningen. Stadsbyggandet ska vara en stödprocess för att stärka malmöbornas förmåga. Det är när vi kraftsamlar som vi har kapacitet.

Det är dags för en ny berättelse för Malmö. Vi måste ta en ny riktning. Arbetet med att skapa en ny berättelse för Malmö har påbörjats. Den ska utgå från stadens vision och de mål som kommunfullmäktige har satt upp. Det ska bli en berättelse som vi gemensamt tar ansvar för och förmedlar vidare. Som blir ledande i allt vi gör.

 

Etiketter , , |
Allmänt

Senaste från Instagram

Följ mig på Instagram

Allmänt, Internationellt, Resor

Hur kan staden bli en katalysator och arena för framtidens näringsliv?

I mitten av september begav sig Nordic City Network  på studieresa till London  för att utforska vad vi kallar för ”urbana verksamheter” och försöka få span hur framtidens näringsliv kommer att se ut.

Nordic City Network har under det senaste året arbetat med begreppet ”urbana gemenskaper”. Begreppet som vi myntat själva syftar på en grupp medborgare som gått samman för att skapa eller förändra något utifrån ett gemensamt intresse. Det kan vara föreningar, upprop, initiativ eller andra grupperingar – den gemensamma nämnaren är att dessa grupper aktivt påverkar stadens utveckling. En kartläggning av urbana gemenskaper i Nordic City Networks medlemsstäder hittar ni i Urbana gemenskaper och politiska ledarskap och en utveckling av begreppet i Urban Communities Chaning Nordic Cities.

Den här hösten kommer vi i Nordic City Network utforska en ny aspekt av temat ”urbana gemenskaper” genom att titta på det framtida näringslivets organisering och krav på den fysiska miljön. Samma utveckling som vi ser bland medborgarna – att människor går samman och delar erfarenheter och kunskap för att påverka stadens utveckling – ser vi bland företagen. Allt fler väljer samarbete framför konkurrens och organiserar sig i hubbar, nätverk och kollektiv. Detta är en spännande utveckling som med största sannolikhet kommer ställa nya krav på stadens utformning. Hur kommer framtidens arbete att organiseras och vad ställer det för krav på stadens rum och kvaliteter?

Vi kickstartade det nya temat med tre intensiva dagar i London där vi bl.a. besökte King’s Cross, Hackney Wick och Clerkenwell. London har helt andra förutsättningar att styra planeringen av staden (något jag reflekterade över i mitt förra inlägg) och området runt King’s Cross har utvecklats i samarbete mellan privata aktörer. Området som tidigare var nedgånget och präglades av ljusskygga verksamheter har sedan mitten av 1990-talet omvandlats och inhyser idag bl.a. Google’s huvudkontor, London National Library och designskolan Central Saint Martins. Resultatet av omvandlingen är i många delar gott vilket väckte frågan: hur kan planering stötta utvecklingen av ett sådant område?

img_1215

Bild: platsen framför Central Saint Martins. Här hittar ni fler bilder från resan.

Kat Hanna, Research Manager på Centre for London gav oss en introduktion till Londons förändrade ekonomi och dess påverkan på den byggda miljön med en växande kunskapsindustri och nya innovationsdistrikt. Under senaste 20 åren har Londons ekonomi skiftat från tillverkningsekonomi till att nu fokuseras runt forskning, media, teknik och kreativa industrier. Enligt Hanna är gemensamma ytor som är tillgängliga för alla en avgörande faktor för att innovationsdistrikt ska uppstå och nå framgång. Här lyfts frågan om det offentliga rummets betydelse för utbyte av erfarenheter och kunskap och i förlängningen möjlighet att generera nya idéer.  Läs mer om Hannas forskning om innovationsdistrikt här.

Andy Pratt, professor of Cultural Economy/ Director of the Centre for Culture and the Creative Industries at Department of Sociology gav ytterligare ett perspektiv på Londons innovationsdistrikt. Som intressanta reflektioner oftast gör väckte Pratts presentation fler frågor än den gav svar. Vilka behov har kreativa industrier och går det att planera för innovation? Pratt lyfte upp utrymme, samlokalisering och hyresgäster med kompletterande kompetenser som några viktiga ingredienser för att understödja innovation.

Pratt gav också nya perspektiv på förmiddagens besök på King’s Cross. Allt är inte alltid som det ser ut att vara. Den öppna ytan utanför Central Saint Martin som vi imponerats av tidigare under dagen visade sig vara privat ägd och det reglerades vem som fick röra sig där. En utveckling som känns både främmande och skrämmande ur ett nordiskt perspektiv.

Slutsasen blev att vi planerare behövs! I Norden har vi bättre förutsättningar än i Storbritannien att skapa offentliga rum där vi kan mötas över gränser och som kan utveckla staden till arena och katalysator för näringslivsutveckling, innovation och lärande. De verktygen ska vi värna.

Under London-besöket passade vi även på att träffa Academy of Urbanism och dra upp linjerna för en gemensam konferens på tema medborgardriven stadsutveckling och ”The Culture of Urbanism” i Aarhus september 2017 då Aarhus även firar det europeiska kulturhuvudstadåret.

Och innan vi kastade oss på planet hem hann vi även med ett möte med tidskriften Monocle som har visat intresse för att göra ett specialnummer i samarbete med Nordic City Network på tema ”How to build a city”. Nordic City Network planerar att ställa ut våra medlemstäder i en ”världsutställning” 2020 och under 2017-2020 kommer städerna arbeta med att ta fram guider till sig själva. Guiderna ska fokusera på att presentera staden ifrån olika perspektiv; vad är det egentligen som gör Malmö till Malmö? Monocle är nyfikna på processen och vi hoppas hitta ett samarbete.

Det var inspirerande dagar i London och det ska bli spännande att under hösten dyka djupare ner i temat om framtidens näringsliv och hur det påverkar stadens utformning. Hur kan vi med hjälp av stadsutveckling skapa plattformar och grogrund för exempelvis de kreativa näringarna? Vi återkommer!

Internationellt, Malmö

Internationell tävling i Malmö lanserad!

Vill du vara med och skapa en aktivitetsplats för utbildning, jobb och sociala aktiviteter, som kan bidra till att fler Malmöbor kommer in snabbare i samhället? op-logo

Då är tävlingen ”Opportunity Space” något för dig? Tävlingen fokuserar på ekonomisk och social hållbarhet i Malmö och är öppen för alla. Syftet med tävlingen är att göra insatser kring arbete, utbildning och sociala frågor mer synliga och tillgängliga samtidigt som de för samman nya och etablerade Malmöbor.

Opportunity Space är ett samarbetsprojekt  i nära samarbete med Van Alen Institute, en icke-vinst drivande organisation från USA, Malmö stad, designers, näringsliv, fastighetsägare, ideella organisationer och föreningar.

Vinnarförslaget, som utses i början av december, kommer att få genomföra sin idé i parken Enskiftshagen och i en intilliggande byggnad i företagsparken Annelund. Den tillfälliga aktivitetsplatsen kommer sedan att vara öppen för alla Malmöbor under två månader våren 2017. Läs mer om tävlingen på Opportunity Space hemsida

 

Etiketter , , , , , |
Allmänt

Academy of Urbanism och svensk planering

Ni som följer mig på Instagram ser att jag varit i London och pratat stadsutveckling i Academy of Urbanism. Jag är Honorary Academician sedan några år, nu var det 10-årsjubileum och vi var på scenen. Wolf Daseking från Freiburg, Georg Ferguson från Bristol, Jennifer Keesmaat från Toronto och Manuel Salgado från Lissabon. Jan Gehl hade tyvärr förhinder.

Vår diskussion var väldigt intressant och handlade om visioner, politiskt ledarskap, bostadskrisen, demokrati och hur arkitektur och stadsbyggnad kan vara viktiga verktyg i detta.

Det var tydligt att det är helt olika planeringskulturer i den anglosaxiska världen jämfört med vår nordiska. Den anglosaxiska planeringen har under en längre tid utarmats och fått minskat inflytande till förmån för kortsiktiga projektutvecklare. Kommunerna har gjort sig helt beroende av dessa bolag för att bygga ex v skolor och välfärdsbyggnader. Intäkter från markförsäljning blir avgörande för andra investeringar och politiken verkar i det närmaste abdikerat från att driva visionen om ett bra vardagsliv.

Vi var ganska eniga om att visionen i ex vis en översiktsplan är en viktig grund. Därför är ett brett samarbete med invånare och näringsliv viktigt. Man bör vara överens om vart man vill med staden som helhet och dela den visionen.

I genomförandet behöver den mera platsspecifika kunskapen tas tillvara, att skapa en vision för närområdet. När vi framöver i högre grad skall arbeta med de städer vi har, genom ex v förtätning så är invånarna redan etablerade på platsen. Att de är experter på sitt område är vi överens om och därför blir ex v detaljplanen ett viktigt instrument för att fånga den kunskapen i en demokratisk process. Här misslyckas engelsmännen och det mesta blir överklagat, de lyssnar avundsjukt på vår långa tradition av god planering i Norden.

Man skall såklart inte bli självgod men heller inte hemmablind. Även om vi ibland ser systemet som tungrott så har vi ett väl genomtänkt system som har en värdegrund i vår nordiska demokratiska syn. Den grundsynen skall vi förvalta även om vi måste se över och förbättra våra processer.

På väg hem börjar ryktet surra om att man i den blocköverskridande bostadsförhandlingen pratar om att man skall kunna bygga med översiktsplanen som enda planeringsgrund.

Hörde jag fel? Detta kan ju inte vara en genomtänkt idé, att politikerna avsäger sig möjligheten till en god medborgardialog i genomförandet kan väl inte vara en god svensk tradition. Att kortsiktiga intressen tycker det är bra kan jag förstå, då kan ju husen se likadana ut i hela landet och alla platsspecifika och lokala ambitioner blir återigen så kallade särkrav.

Var skall man reglera ägandet av marken, var definierar man kvarters o allmän mark, var fördelar man kostnaderna, var säkrar man byggrätten, var bildar man fastigheten och som sagt var för man dialogen med medborgarna? Detta är saker som måste göras i vilket fall. Skall det bli en del av bygglovet så får man bryta ut det i en egen process – en planprocess.

Jag tror att detta är en väldigt riskabel väg att gå. Att vi skall göra vårt yttersta för att underlätta för bostadsbyggandet är självklart och jag tror det finns mycket att göra i kommunernas sammanhållna processer men att ta bort detaljplanen som instrument är tveksamt och verkar ogenomtänkt. Om man fortsätter med idén så måste hela planeringssystemet göras om eftersom översiktsplanen inte har någon rättsverkan.

Ny PBL igen behöver vi inte. När vi skall arbeta kreativt med bostadsfrågan behöver vi arbetsro och inte omorganisering av alla stadsbyggnadskontor. Däremot tror jag att vi på stadsbyggnadskontoren skall och kan  utveckla tillämpningen av PBL och annan lagstiftning och särskilt se hur de branschgemensamma processerna kan utvecklas.

Dags att gå vidare i diskussionen. Nu har man i en och en halv mandatperiod hackat på kommunerna, så prata nu vidare om hela bostadspolitiken. Dvs även välfärds- och jobbpolitik, skatte och finansieringspolitik. Prata om rörlighet och hur man tillgängliggör fler bostäder, bosparmodeller, kapaciteten och strukturen i byggbranschen, kostnadsnivån för byggande i Sverige och säkert mycket mer. Vi måste också vara överens om att ingen enskild sitter på ett enkelt svar, detta är ett gemensamt arbete och det är komplext.

Jag ser fram emot att nya bostadsministern bjuder in kommuner och byggherrar som tar det långsiktiga ansvaret för att utveckla en god livsmiljö. Se till att ha med det långsiktiga perspektivet innan man fattar beslut om den framtida bostadspolitiken. Vi är beredda att bidra när som helst.

Om det långsiktiga perspektivet på vår livsmiljö inte tas med kan det bli mycket dyrt framöver. Jag diskuterar just detta i min utredning Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design.

Allmänt, Arkitektur, Malmö, Utbildning

Invald i Kungliga IVA

Jag fick i dagarna beskedet om att jag har blivit invald i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) avdelning för Samhällsbyggnad. Det var lite oväntat men kul. Vi får se hur detta kan hjälpa oss att utveckla Malmö. Tror på viktiga synergier i de samhällsutmaningar och -möjligheter vi står inför. IVA intro_logo-150x150

IVA är en fristående akademi som har ”till uppgift att till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling”.

IVA består av beslutsfattare och experter från näringsliv, akademi och förvaltning. Här finns kunskap och erfarenhet från nära 1300 ledamöter uppdelade på 12 kompetensområden. Dessutom representeras drygt 200 företag i IVAs Näringslivsråd.

www.iva.se
Etiketter , |