Hela staden

Det var en utmärkt artikel i lördagens tidning. Det är nästan bara att göra en lista med punkter och sätta igång!

Jag tycker den ger en bra sammanfattning av var den nya berättelsen skall ha sin start. En liten kommentar till mitt eget svar med att exemplifiera vad som kan göras. Det skall inte tolkas som att jag tror att vi skall starta nya stora byggprojekt. Min uppfattning är att när vi skall skapa attraktivitet, så kan det absolut vara nya magneter (även byggda) men det är främst att skapa sammanhang, sammanbindande offentliga rum och platser, ta bort barriärer och att använda behovet av byggd massa till att korrigera det som behöver läkas ihop. Alltså lite mer komplext än att bara bygga.

Annars helt ok och jag ser fram emot att ta ett nytt steg i den nya berättelsen. Inte minst med hjälp av ÖP2012 och kommissionen.

Läs hela artikeln här.

I arbetet med den nya översiktsplanen pågår många spännande övningar och de handlar om stadens framtid. Malmös förflyttning har så här långt varit tydlig i stadsutveckling och miljöfrågor. Hållbarhet har varit vårt mantra och där har vi lyckats, dock inte lika tydligt i den sociala delen. Nu står vi här och skall formulera nya mål.

Samtidigt arbetar vi i kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Hur kan detta hänga ihop och var kan den nya berättelsen om Malmö starta.

Jag tror att den nya berättelsen om staden skall utgå från Malmöborna, i positiv bemärkelse. Fokusera på den gemensamma förmågan, den kollektiva kunskapen, det sociala kapitalet (någon säger att det är 25% av ett lands ekonomi). Beståndsdelarna är många ex v ett internationaliserat näringsliv med ett erbjudande till marknaden som ingen annan stad kan ge, ett kulturellt utbud som är unikt, en möjlighetsatmosfär i staden etc . Vi har också en plattform i allt det som gjorts.

För att den nya berättelsen skall fungera skall staden hänga samman i alla delar. Därför måste vi stärka ”klistret mellan människorna”, culture, för att få detta att ske. Vi skall öka rörligheten genom bl a att skapa intressanta målpunkter i HELA STADEN, skapa nätverk, bryta barriärer, möjliggöra en integrerad bostadsmarknad.

Liksom vi med infrastrukturinvesteringar skapade drivkrafter för regional och ekonomisk utveckling skall vi med investeringar i den nya berättelsen visa att vi menar allvar med den.

Här är arbetet med översiktsplanen ett viktigt redskap.

Nu har KS i samförstånd godkänt samrådsredogörelsen för ÖPn, en förtätnings ÖP, dvs vi skall arbeta med den staden vi har.

Inriktningen på förtätning innebär en möjlighet som inte kommer tillbaka, att korrigera det som inte är komplett, att fylla i med det som saknas och att göra detta på rätt sätt med den nya berättelsen som grund. Då kan rumslig organisation verkligen vara en del i framtidens drivkrafter kring miljö och social/culture hållbarhet. En möjlighet som vi bara måste lyckas med.

Vi har tidigare sagt att det inte blir någon stadsutveckling utan ett starkt politiskt ledarskap och att vi tror på en stad som avspeglar en nordisk värdegrund.

Men vad är det som pågår nu?

Städerna är möjligheternas plats där koncentrationen av människor genererar innovation och ekonomisk tillväxt. Staden är också beroende av sitt omland, regionen och därmed goda transporter.  I Norden har vi varit bra på att regionalisera för att ex v bli konkurrenskraftiga i ett globalt perspektiv. Det är positivt och vi ser en möjlighet med starka städer i starka regioner. Jag kan också se en trend som speglar en mer lokal livsstil där man vill leva på landet men arbeta i staden och även en ökning av mindre kärnor, både inom och utom stadskroppen.

Tydligt ser vi idag även flera motkrafter till stadens utveckling och tydligast är den sociala polarisering som pågår. Den är oacceptabel, destruktiv och leder till ohälsa och ojämlika livsvillkor. Detta belystes tydligt i de föredrag som hölls på NCNs konferens. Både Jesper Nygaard från KAB Köpenhamn och Bertel Haarder från Nordiska Rådet, pratade om den sociala polariseringen och behovet av sociala innovationer. Eva Engqvist från Malmö Högskola, pratade om ”Urban Basics”; skola, trygghet, hälsa, kommunikationer. Frågor som måste vara på plats för att tillvarata stadens möjligheter.

Anker Boye från Odense, talade om staden som en planta som måste vattnas varje dag, genom daglig handling med socialt ansvarstagande som bas, Uffe Steiner från Fredericia, pekade också på behovet av radikala sociala innovationer. Anita Orlund från Lilleström, talade om behovet av tillit mellan politik och marknad för att skapa gemensamma värden.

Här någonstans ligger en del av berättelsen om den nya staden, med utgångspunkt i medborgarnas vattnande och medvetna handlingar utefter ett rättviseperspektiv. Tillsammans med utvecklade former för governance i det politiska ledarskapet. Här har vi i Norden med den demokratiska samfundsmodell vi har, en konkurrensfördel.

Detta behöver vi utveckla.

Läste Per S artikel i dagens nätupplaga, som vanligt klok och konstruktiv. Läs den.

Under den gångna veckan har jag fått frågan hur stadsplanering kan kopplas till den senaste tidens tragiska händelser med skottlossning.

Eftersom jag tror att mycket i stadslivet hänger samman med rumsligt organiserande så kan man det. Om än på ett komplext sätt.

Om våra största utmaningar framöver är att lösa klimatfrågan och den sociala hållbarheten ägs många frågor av andra, men stadens struktur bär och synliggör även de processer som är kopplade till de två frågorna.

Skottlossningen är naturligtvis ett uttryck för kriminalitet och en polisiär fråga, men vi ser det ändå som ett uttryck för en bristfällig social hållbarhet. För mig är nycklarna skola, jobb och boende. Kortversionen: om man skall få jobb behöver man en fungerande skola och skall man göra bra ifrån sig i skolan behöver man lugn och ro i sin boendemiljö.

Så vi är ändå tillbaka till att boendemiljö med sina komplement, mötesplatser, stråkens trygghet osv är viktiga och därför har vi stadsplanerare en roll. Planering är långsamt, så därför behöver vi fortsätta det trägna arbetet vi gjort de senaste åren, att med rumslig organisation skapa social hållbarhet. De snabba åtgärderna behövs inom andra områden. Så ”ett steg i taget” är en klok strategi. Som en grund till det behöver vi ha en god och medveten stadsplanering som omfattar hela staden.

ISU fyller 5 år på måndag. Vi ordnar då ett samtal med några av de intressantaste stadsutvecklarna jag träffat under mina föreläsningar runt om i Europa. Vi tar en promenad i Västra Hamnen på söndag och under måndagens seminarium skall vi prata om vad vi har sett och vilka de framtida drivkrafterna eller trenderna kan vara för att fortsätta vårt arbete med stadsutveckling i Malmö. John Worthington leder samtalet som skall vara informellt och öppet för funderingar från deltagarna.