Allmänt

Academy of Urbanism och svensk planering

Ni som följer mig på Instagram ser att jag varit i London och pratat stadsutveckling i Academy of Urbanism. Jag är Honorary Academician sedan några år, nu var det 10-årsjubileum och vi var på scenen. Wolf Daseking från Freiburg, Georg Ferguson från Bristol, Jennifer Keesmaat från Toronto och Manuel Salgado från Lissabon. Jan Gehl hade tyvärr förhinder.

Vår diskussion var väldigt intressant och handlade om visioner, politiskt ledarskap, bostadskrisen, demokrati och hur arkitektur och stadsbyggnad kan vara viktiga verktyg i detta.

Det var tydligt att det är helt olika planeringskulturer i den anglosaxiska världen jämfört med vår nordiska. Den anglosaxiska planeringen har under en längre tid utarmats och fått minskat inflytande till förmån för kortsiktiga projektutvecklare. Kommunerna har gjort sig helt beroende av dessa bolag för att bygga ex v skolor och välfärdsbyggnader. Intäkter från markförsäljning blir avgörande för andra investeringar och politiken verkar i det närmaste abdikerat från att driva visionen om ett bra vardagsliv.

Vi var ganska eniga om att visionen i ex vis en översiktsplan är en viktig grund. Därför är ett brett samarbete med invånare och näringsliv viktigt. Man bör vara överens om vart man vill med staden som helhet och dela den visionen.

I genomförandet behöver den mera platsspecifika kunskapen tas tillvara, att skapa en vision för närområdet. När vi framöver i högre grad skall arbeta med de städer vi har, genom ex v förtätning så är invånarna redan etablerade på platsen. Att de är experter på sitt område är vi överens om och därför blir ex v detaljplanen ett viktigt instrument för att fånga den kunskapen i en demokratisk process. Här misslyckas engelsmännen och det mesta blir överklagat, de lyssnar avundsjukt på vår långa tradition av god planering i Norden.

Man skall såklart inte bli självgod men heller inte hemmablind. Även om vi ibland ser systemet som tungrott så har vi ett väl genomtänkt system som har en värdegrund i vår nordiska demokratiska syn. Den grundsynen skall vi förvalta även om vi måste se över och förbättra våra processer.

På väg hem börjar ryktet surra om att man i den blocköverskridande bostadsförhandlingen pratar om att man skall kunna bygga med översiktsplanen som enda planeringsgrund.

Hörde jag fel? Detta kan ju inte vara en genomtänkt idé, att politikerna avsäger sig möjligheten till en god medborgardialog i genomförandet kan väl inte vara en god svensk tradition. Att kortsiktiga intressen tycker det är bra kan jag förstå, då kan ju husen se likadana ut i hela landet och alla platsspecifika och lokala ambitioner blir återigen så kallade särkrav.

Var skall man reglera ägandet av marken, var definierar man kvarters o allmän mark, var fördelar man kostnaderna, var säkrar man byggrätten, var bildar man fastigheten och som sagt var för man dialogen med medborgarna? Detta är saker som måste göras i vilket fall. Skall det bli en del av bygglovet så får man bryta ut det i en egen process – en planprocess.

Jag tror att detta är en väldigt riskabel väg att gå. Att vi skall göra vårt yttersta för att underlätta för bostadsbyggandet är självklart och jag tror det finns mycket att göra i kommunernas sammanhållna processer men att ta bort detaljplanen som instrument är tveksamt och verkar ogenomtänkt. Om man fortsätter med idén så måste hela planeringssystemet göras om eftersom översiktsplanen inte har någon rättsverkan.

Ny PBL igen behöver vi inte. När vi skall arbeta kreativt med bostadsfrågan behöver vi arbetsro och inte omorganisering av alla stadsbyggnadskontor. Däremot tror jag att vi på stadsbyggnadskontoren skall och kan  utveckla tillämpningen av PBL och annan lagstiftning och särskilt se hur de branschgemensamma processerna kan utvecklas.

Dags att gå vidare i diskussionen. Nu har man i en och en halv mandatperiod hackat på kommunerna, så prata nu vidare om hela bostadspolitiken. Dvs även välfärds- och jobbpolitik, skatte och finansieringspolitik. Prata om rörlighet och hur man tillgängliggör fler bostäder, bosparmodeller, kapaciteten och strukturen i byggbranschen, kostnadsnivån för byggande i Sverige och säkert mycket mer. Vi måste också vara överens om att ingen enskild sitter på ett enkelt svar, detta är ett gemensamt arbete och det är komplext.

Jag ser fram emot att nya bostadsministern bjuder in kommuner och byggherrar som tar det långsiktiga ansvaret för att utveckla en god livsmiljö. Se till att ha med det långsiktiga perspektivet innan man fattar beslut om den framtida bostadspolitiken. Vi är beredda att bidra när som helst.

Om det långsiktiga perspektivet på vår livsmiljö inte tas med kan det bli mycket dyrt framöver. Jag diskuterar just detta i min utredning Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design.

Allmänt

Senaste från Instagram

Följ mig på Instagram

Allmänt, Arkitektur, Malmö, Utbildning

Invald i Kungliga IVA

Jag fick i dagarna beskedet om att jag har blivit invald i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) avdelning för Samhällsbyggnad. Det var lite oväntat men kul. Vi får se hur detta kan hjälpa oss att utveckla Malmö. Tror på viktiga synergier i de samhällsutmaningar och -möjligheter vi står inför. IVA intro_logo-150x150

IVA är en fristående akademi som har ”till uppgift att till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling”.

IVA består av beslutsfattare och experter från näringsliv, akademi och förvaltning. Här finns kunskap och erfarenhet från nära 1300 ledamöter uppdelade på 12 kompetensområden. Dessutom representeras drygt 200 företag i IVAs Näringslivsråd.

www.iva.se
Etiketter , |
Allmänt, Arkitektur, Debatt, Malmö

Malmö har beredskap för 15 000 bostäder

Detta pressmeddelande gick ut idag. Jag är stolt över vad Stadsbyggnadskontoret presterar och levererar, samtidigt som vi hela tiden trimmar våra processer och samverkan inom staden och med bygg- och fastighetsbranschen.

Pressmeddelande, 25 maj 2016:

2015 blev en vändpunkt för bostadsbyggandet i Malmö – för första året på länge var bostadsbyggandet i takt med befolkningsökningen. Totalt byggstartades 2 200 bostäder och närmare 1 700 bostäder färdigställdes samtidigt som vi blev 4 500 fler malmöbor. Planberedskapen är god och på kort sikt finns 15 000 bostäder i redan färdiga och pågående detaljplaner.

prm maj

De senaste tio åren har det i genomsnitt byggts 1 400 bostäder per år i Malmö, samtidigt som invånarna i snitt ökat med 5 100 personer per år. Det har byggts knappt hälften så många bostäder per år som det behövts. Flera års underskott i bostadsbyggandet tillsammans med en förändrad befolkningsprognos, gör att det nu krävs stora insatser från bostadsmarknadens alla aktörer för att komma ikapp bostadsskulden. Byggtakten under 2015 är dock hoppingivande och preliminärt visar prognosen på 1 800 färdiga bostäder i år.

- Om vi ska lyckas med de utmaningar som samhället står inför behöver bransch, kommuner och staten anpassa sina roller och verktyg och trimma dem utifrån en annan verklighet än vi hade för bara ett år sedan. Det är inte en faktor som avgör om vi lyckas utan vi behöver skruva på flera samtidigt: stadens processer, bostadsfinansiering, stimulera efterfrågan och betalningsförmågan, säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö.

Målet är 2 500 bostäder om året i nya detaljplaner

Under 2015 anmäldes i Stadsbyggnadsnämnden detaljplaner för 2 800 nya bostäder, vilket är långt fler än året innan. Det pågår detaljplaner för närmare 7 000 bostäder, varav en tredjedel är på kommunal mark. Förutom dessa finns 8 000 bostäder i klara detaljplaner som är under utbyggnad.

Utifrån den befolkningsökning som varit behövs mellan 2 100 till 2 300 nya bostäder per år. För att kunna möta denna byggtakt och klara en kraftig befolkningsökning de närmaste fem åren, har därför målsättningen skruvats upp från 2 000 bostäder i nya detaljplaner per år till 2 500 bostäder per år.

Översiktsplanen ses över liksom de bostadspolitiska målen

I Malmös gällande översiktsplan finns en kapacitet för cirka 53 000 bostäder (varav ca 15 000 i påbörjade och antagna detaljplaner), cirka 13 900 förskoleplatser (varav ca 3 600 i påbörjade eller antagna detaljplaner) och cirka 23 700 grundskoleplatser (varav ca 10 000 i påbörjade eller antagna detaljplaner). Under våren 2016 har arbetet med en revidering av översiktsplanen påbörjats. Denna tar sikte ytterligare tio år fram i tiden till år 2040. Samtidigt tas nya bostadspolitiska mål fram tillsammans med en handlingsplan för bostadsförsörjningen.

- Grundprinciperna i gällande översiktsplan ligger fast; staden ska växa inåt och byggas grön, tät och blandad. Skillnaden är att staden behöver byggas ut i snabbare takt. I översynen tar vi också höjd för en fortsatt kraftig befolkningstillväxt, säger Christer Larsson.

http://www.mynewsdesk.com/se/malmo/pressreleases/malmoe-har-beredskap-foer-15-000-bostaeder-1416623

 

 

 

Arkitektur, Debatt

Tävling visar arkitekturens kraft i skånska samhällsbygget

Imagine Open Skåne 2013Samhället står inför många och stora utmaningar och behovet av åtgärder är stort. Om vi ska skapa framtidens attraktiva och hållbara livsmiljöer i Skåne behöver vi också förmå höja blicken bortom de akuta behoven. Ett spännande exempel på hur det kan göras ges i tävlingen IMAGINE Open Skåne 2030, där deltagarna själva får formulera en samhällsutmaning och gestalta hur man kan lösa utmaningen med arkitektens verktyg.

Den regionala utvecklingsstrategin, Det Öppna Skåne 2030, pekar ut vägen till en mer hållbar tillväxt och ökad attraktionskraft i regionen. Målbilden bygger på ett tätare samarbete mellan olika aktörer redan i tidiga skeden för att lösa de utmaningar regionen står inför – men också för att ta till vara alla de möjligheter som mångfalden, innovationskraften och den unika flerkärniga ortstrukturen i Skåne rymmer.

Vi står inför en rad stora och komplexa samhällsutmaningar på såväl kort som lång sikt när det gäller exempelvis klimat och resurser, teknisk utveckling, boende samt urbaniseringens effekter på städernas och landsbygdens utveckling.

Arkitektur, form och design erbjuder kraftfulla och effektiva redskap för att lösa många av dessa utmaningar. Men det förutsätter att arkitekter, formgivare och designers blir betydligt mer aktiva och tar mer plats i samhällsdebatten.

Sveriges Arkitekter i Skåne och Region Skåne har tagit ett unikt initiativ med tävlingen IMAGINE Open Skåne 2030, där arkitekter och formgivare bjudits in just för att vara med och formulera framtidens utmaningar och behov. Temat är samhällsutveckling genom arkitektur i begreppets vidaste bemärkelse.

Den 14 maj-12 juni ställs samtliga tävlingsbidrag ut på Form/Design Center i Malmö och vinnarna presenteras den 19 augusti på eventet Mötesplats Skåne. Missa inte chansen att ta del av en mängd spännande förslag som visar på arkitekturens roll, bredd och möjligheter. Fundera gärna över hur ännu fler, medborgare och yrkesgrupper, kan engagera sig och delta i debatten om hur vi vill bygga framtidens Skåne.

Läs mer om IMAGINE Open Skåne 2030

Christer Larsson i egenskap som ordförande i juryn för IMAGINE Open Skåne 2030

Allmänt

Gestaltad livsmiljö är på remiss

Betänkandet är ute på remiss, det skall bli spännande att läsa alla kloka svar.
Jag bifogar en länk till arkitekturgalan här:

om någon behöver fräscha upp minnet.
På galan presenterade jag betänkandet och svarade även på en del frågor.
Hoppas det är till hjälp och lycka till med skrivandet